Arbetet med att införa EU:s nya lönetransparensdirektiv pågår just nu i Regeringskansliet. Direktivet ska vara fullt genomfört i Sverige senast juni 2026 och innebär flera förändringar som berör både arbetsgivare och arbetstagare. Målet är tydligt: att stärka principen om lika lön för kvinnor och män när arbetet är lika eller likvärdigt.
Ökad insyn i löner och löneprocesser
Direktivet – som antogs av EU i maj 2023 – ställer krav på större öppenhet i hela lönekedjan. Arbetssökande ska få tydlig information om exempelvis ingångslöner och vilka kriterier som styr lönesättningen. Även anställda får utökade rättigheter till insyn i lönenivåer och löneutveckling.
Det innebär också att arbetsgivare inte längre får fråga kandidater om deras tidigare lön, och de får heller inte hindra anställda från att prata med kollegor om sina löner.
Nya krav på rapportering och uppföljning
En viktig del av direktivet är kravet på att större arbetsgivare regelbundet ska rapportera nyckeltal som visar eventuella löneskillnader mellan kvinnor och män. Uppgifterna ska skickas till ett särskilt övervakningsorgan som sammanställer och publicerar resultaten. Direktivet omfattar även regler kring preskriptionstid, tvister och sanktioner.
Utredningen i Sverige
För att anpassa svensk lagstiftning till direktivet tillsatte regeringen i maj 2023 en särskild utredare. Uppdraget var att föreslå hur reglerna kan införas med hänsyn till den svenska arbetsmarknadsmodellen, parternas autonomi och diskrimineringslagens struktur.
Resultatet presenterades i maj 2024 i betänkandet Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40), vilket därefter skickats ut på remiss.