En konsument krävde i Allmänna reklamationsnämnden att få häva köpet av ett trasigt mosaikbord, vilket hon köpte för 4 000 kr i augusti 2023. Bordet hade enligt kunden beställts via telefon. När hon kom för att hämta bordet hade personalen slagit in bordet i skyddande papp. När hon packade upp bordet cirka 8 månader senare så upptäckte konsumenten att det fattades en keramikbit i bordet. Kunden klagade hos säljaren vilken erbjöd ett tillgodokvitto mot att konsumenten kunde visa upp ett kvitto. Kunden hade inte något kvitto vid det tillfället.

Säljaren motsatte sig kravet och svarade på följande sätt i Allmänna reklamationsnämnden: ”När kunden valde bordet var hon på plats och tittade på det, hon köpte inte det via telefon. Att hon inte valde att packa upp bordet förrän åtta månader efter köpet gjorde det hela lite problematiskt eftersom företaget hade tre dagars öppet köp. Under åtta månader var det mycket som kunde hända. Företaget har bilder på det aktuella bordet från juli 2023 när det stod i butiken. Där ser man att biten som nu är trasig var hel. Företaget anser att skadan tillkommit efter att kunden köpt bordet. Det är lätt hänt när det förvaras i förråd att något stöter emot”.

Allmänna reklamationsnämnden prövade om det var fel på varan enligt konsumentköplagens regler och framhöll följande: En vara är felaktig bl.a. om den avviker från vad parterna har avtalat om eller om varan inte har de egenskaper som är normalt för varor av samma slag och som konsumenten haft anledning att förutsätta med hänsyn till varans art. Det är konsumenten som ska bevisa att det är fel på varan. Säljaren ansvarar för fel som fanns vid avlämnandet och som visar sig inom tre år. Ett fel som visar sig inom två år efter avlämnandet ska anses vara ett fel som säljaren svarar för, om inte säljaren visar något annat eller att detta är oförenligt med varans eller felets art. En näringsidkare ansvarar enligt konsumentköplagens regler för ursprungliga fel på såld vara, dvs. fel som fanns redan vid leveransen även om de visar sig först senare.

Enligt Allmänna reklamationsnämnden får konsumenten åberopa att varan är felaktig endast om hen lämnar näringsidkaren ett meddelande om felet inom skälig tid efter det att konsumenten borde ha märkt felet. En reklamation som görs inom två månader efter det att konsumenten märkt felet ska alltid anses ha gjorts i rätt tid.

Vad gällde frågan om köprättsligt fel och kundens krav på att få häva köpet framhöll allmänna reklamationsnämnden att det stod helt klart att en keramikbit i bordet var trasig, vilket enligt nämnden utgjorde ett köprättsligt fel. Konsumenten hade klagat på felet omedelbart efter det att hon upptäckte felet, vilket innebar att konsumenten reklamerat i rätt tid. Felet hade visat sig inom två år och säljaren hade inte visat att felet inte fanns vid leveransen, varför säljaren ansvarade för felet. Enligt nämndens bedömning var felet inte så allvarligt att det gav konsumenten rätt att häva köpet. Allmänna reklamationsnämnden rekommenderade att säljaren skulle avhjälpa felet.